Jag vet att du soverkänner värmen från din hudbara lukten gör mej svagmen jag vågar inte väcka dej nuJag skulle ge dejallting du pekar påmen bara när du inte hörvågar jag säga såJag kan inte ens gåutan din luft i mina lungorjag kan inte ens stånär du inte ser påoch genomskinlig gråblir jagutan dina andetagMin klocka har stannatunder dina ögonlockfladdrar drömmarna förbiinuti är du fjäderlätt och vitOch utan ett ljudmitt hjärta i din handhar jag tappat bort mitt språkdet fastnar i ditt hårJag kan inte ens gåutan din luft i mina lungorjag kan inte ens stånär du inte ser påoch färglös som en tårblir jagutan dina andetagJag kan inte ens gåutan din luft i mina lungorjag kan inte ens ståom du inte ser påoch genomskinlig gråvad vore jagutan dina andetagVad vore jagutan dina andetag

You called me after midnight,must have been three years since we last spoke. I slowly tried to bring back, the image of your face from the memories so old. I tried so hard to follow, but didn't catch the half of what had gone wrong, said I don't know what I can save you from. I asked you to come over, and within half an hour, you were at my door. I had never really known you, but I realized that the one you were before, had changed into somebody for whom I wouldn't mind to put the kettle on. Still I don't know what I can save you from. Jag orkar inte mer!

Nu sitter jag här svag och helt gråtig efter att ha blivit lämnad. Jag förstår inte...Jag kan knappt stå upp, knappt skriva... jag trillade i hallen och satt och grät... känns som om jag inte vill leva mer bara...Jag hatar inte dig, för det kan jag inte! Jag är bara så chockad över att du, den som älskade mig för den jag var, bara packade dina saker och gick?!Du lämnade mig med saker jag inte kan klara av ensam. Knasbollen älskar ju dig fortfarande!Hur kunde jag låta detta hända...? Jag vill inte mer...

Tja!Idag vet jag inte alls vad som händer, fick mig en ordentlig natts sömn vilket var superskönt. Jag väntar på mitt ägg som kokar nere i köket så jag kan göra min äggamacka. Sen ska jag duscha och jag vet att jag vill i alla fall vara utomhus idag! Har öppnat till uterummet och där var det varmt och skönt, precis som på sommaren. Känner mig lite bättre nu faktiskt, men saknar Jacob så otroligt mycket. *Hoppas*Vi kanske ska ses idag eller så blir det imorgon! Jag kom på att jag har inte simmat på evigheter, men det är förståligt tycker jag. Oj! Mitt ägg säger till mig att det är färdigkokt nu så jag ska gå ner!pusshej