Tja!

Sådär. Vad säger jag nu då. Jag fick hjärtklappning när jag klickade på länken, det kan jag säga. Vet inte om det är positivt eller negativt. Annars mår jag väl okej. Det är inte lika dåligt som det brukar vara när jag mår dåligt. Jag känner mig mest apatisk. Jag vet inte om det var det jag ville nå fram till eller om jag bara så vänja mig vid att jag antingen mår sådär eller dåligt. Jag vill ju inte må bara okej alltid. Hur kul är det liksom? Kommer det inte bli annorlunda så slutar jag. Beslutsångest. Jag ger det en månad.

Ja, apropå länken. Här har vi den. Min lägenhet i all dess ära. Jag som egentligen älskar min lägenhet. Har världens lugnaste grannar i jämförelse med Jolle. Jag är den som härjar och stökar på Berga. Ok, Maja hjälper till lite då och då när hon pmsar.

I helgen var det ju jobb helt själv. Det gick jättebra och jag vet inte varför jag hade ångest. Mest för att jag var själv och ifall det skulle bli för mycket. Vet inte varför jag målar upp en hemsk bild. Jolle sa i torsdags att jag skulle tänka på måndag då vi skulle kolla på lägenheten. Mmm, sa jag helt dystert. Jag måste bara genomlida helgen först. Där sa han att jag gjorde det största felet. Han är väligt bra på att se saker från andra sidor. Uppmuntra mig är han också bra på. Det var inte alls farligt. MEN, jag dreddar verkligen nästa gång jag står själv hela helgen. Tillbaks till mitt vanliga jag, ja.

I går, ja. Johannes var sjuk. Och eftersom han inte kan köra bilen på grund av ja, omständigheter, och att han skulle ju köra sin egen bil för att han måste köra tidigare från jobbet för vi skulle kolla på den förbaskade lägenheten fick han lugnt stanna hemma från jobbet. Varför blir män sånna mesar när de blir sjuka. Jag var ledig så jag gick upp och drack mitt kaffe, gjorde mig i ordning och åkte till Klippan med min sista mat. Jag var vrål hungrig, men han fick den. Han mådde rätt så bra, i jämförelse med hur han har mått förra veckan, men lagom till visningen mådde han riktigt dåligt. No driving där inte. Tur så det var följde hans föräldrar med oss så de körde. Anywho, lägenheten är ju perfekt. I want it. Det är bara att hålla tummarna nu.

Inget mer att rapportera tror jag.

bajbaj!

Jobbet idag var ju lugnt som vanligt.