Tja!

Mår inte direkt bättre av groggen, så gör en till. Det känns mer som om det späder på tanken över alla dessa kassa beslut jag fattar. Jag hatar vara efterklok, men är det väldigt mycket. Men frågan är mer varför jag envisas med att välja de saker som inte är bra för mig. Jag kan ta Johannes för ett exempel. Ok, kommer inte gå in på detaljer, men mitt kassa beslut att bli tillsammans med honom efter det tagit slut. 

Nej, när jag nu tänker efter orkar jag inte gå in på detta nu. För när jag är glad tänker så mycket annorlunda och nu när jag är ledsen tänker jag mest på de dåliga sakerna, när det finns väldigt mycket bra saker med Johannes. Det är faktiskt inte på grund av honom jag är nere heller, så kan inte dra med honom ner i skiten. Får se om jag tar upp detta när jag är på ett bättre humör.

Har och tänkt en massa om mina vänner ett bra tag nu. Inte så jag har utvärderat dem, men på ett sätt ja. Jag är ju inte precis världens gladaste eller bra på att höra av mig. Det kan gå mer än en vecka innan jag kommer på att jag inte pratat med min bästa vän. Därför skickar jag ett sepe sms och säger att jag älskar att åka tåg. Så får hon något att skratta åt. Det är min bästa vän det. Men iaf jag ogillar väldigt mycket folk som säger massa skit och inte kan stå för det. Sånna vänner ska man inte ha omkring sig, därför har jag bestämt mig nu. Orkar inte mer. Alltså denna dubbelmoral. Där är ett antal som ska bort tyvärr. Men livet går vidare. Definitigt utan kassa kompisar.

Tack och adjö.

ps. kanske måste skriva att jag är inte på jättefint humör så kanske skippar hela den här grejen med att göra slut med ett par vänner. Men vi får se...

Tja!

Nu är jag återigen i en sån där dålig pessimistisk period. Vet inte hur jag hamnade där. Allt kändes så bra bara för ett par dagar sen trots alla dåliga händelser de senaste månaderna. Nu vill jag bara denna jävla veckan ska vara över så jag kan återgå till normal igen. För nu är jag allvarligt trött på livet. Känner inte att det ger mig något mer.

Jag skulle åkt till bibblan och ett annat ärende idag, men boken jag skulle låna hade någon redan lånat. Tydligen någon i min klass. Iaf, de hade boken i Klippan så jag har åkt hit och tog en baguett som jag stoppade i medan jag lämnade av mina saker här hemma. Sen paraderade jag iväg till bibblan och fick mitt första lånekort på år och dar. Att de ens fortfarande finns, det ni. Mer än vad jag visste. Jag har iaf precis lånat den och ska ner på gräset utanför och sätta mig i en brassestol och läsa. Funderar lite på att blanda en grogg och slippa ha den jävla malande känslan i magen om att något är fel. Det är ändå säkert jag som inbillar mig iofs, som vanligt. Den går över jag vet, men inte fort nog.

Nog gnällande för min del. Solen skiner faktiskt och det är så varmt ute att jag bara måste ut och sitta och dega.

Det är då allt lite underbart! Vi hörs!