Det kommer inte ett enda ord till... inte ett enda.

Tja!

Erhm... tack. Eller jag har inte bestämt mig ännu för vad jag tycker om vad du skrev. Jag tror dock jag var riktigt otydligt med vad jag skrev. Jag menade att det var löjligt av mig att hänga kvar eftersom jag olycklig i relationen med honom [vilket jag inte nämnt på min blogg, varför vet jag inte...]. Jag fick inte vad jag behövde i det förhållandet. Mamma säger alltid att det kommer någon som kan ta mitt humör och säga åt mig. Någon som kan blir arg och inte alltid ledsen. Det hjälper, jag lär mig inte på annat sätt. Då mår jag inte dåligt av att ha "gjort honom ledsen". Usch, det är så svårt att förklara. Hoppas du ser vad jag menar.

Men det finns ju alltid två versioner på det hela med ert förhållande, men intressant att läsa hur du uppfattade honom. För det var inte riktigt så jag gjorde det. :D

Så... något mer som ska klaras upp?

how you are my hero
how you're never here though
remember times when you put me on your shoulders
how I wish it was forever you would hold us
right now I'm too young to know
how in the future it will affect me when you go
you could have had it all
you, me, and mum y`know
anything was possible

i wont be the lonely one
sitting on my own and sad
a fifty year old
reminiscing what i had

i wont be the lonely one
sitting on my own and sad

forget your dad, he's gone
forget your dad, he's gone

all I wanted was a kick-a-bout in the park
for you to race me home when it was nearly getting dark
how I could've been yours, and you'd be mine
it could've been me and you until the end of time
do what you want, when you want
be as fucking insincere as you can
what kind of way is that to treat your wife
to see your son on Saturdays
what way is that to live your life?

I wont be the lonely one
sitting on my own and sad
a fifty year old
reminiscing what I had

I wont be the lonely one
sitting on my own and sad

forget your dad, he's gone

Säger bara det...

KÖP DET LADDA HEM DET!

GLASVEGAS!

Skruva upp på högsta volym och njut.

Igår var ingen bra kväll till och börja med i alla fall...

Jag bölade som vanligt när jag kollade på Sex and The City filmen. Tänkte på Jacob såklart. Efter det lade jag mig i soffan och tänkte tillbaka på oss och lyssnade på Bo Kaspers. Efter ett tag hade de få tårar som kommit ut torkat och jag insåg att jag låg och tänkte på vad jag skulle resa i till New york och på vad jag skulle köpa. Där insåg jag också att jag har slutat sörja.

När jag tänker efter har jag inte sörjt på riktigt sen den 18 december 2oo7. Tillsammans med barnet försvann vi. Ja. Vad är det då för fel på mig? Jag tror jag gråter bara för att gråta, jag tvingar ut tårarna som inte vill komma. Vill jag hänga kvar i det som var och inte se dig som du är nu. Nej, så jag mår inte dåligt över honom mer, men ändå hänger han kvar och spökar... så försvinn.

Det kändes skönt så jag gick och stängde av datorn och somnade gott som satan i sängen. Jag kommer alltid älska honom. MEN, jag är inte kär i honom mer. Bara det vi hade. Kunde jag inte kommit på detta i december. Jisses.

Nu är det din tur My.

Tja!

Allt känns bara allmänt blä idag. Tvättar så har åtminstone rena kläder. Annars har jag avlutat alla möjliga konton qx och facebook kvar.. får väl rensa dem med. Jag orkar alltså inte med människor mer. Eller snarare killar, för det verkar som alla är ändå sepe i huvudet har jag märkt. Ok, jag vet att det är mitt eget fel om jag träffar sånna. Men ja, vad fan ska jag ändra på liksom, om jag inte vet vad jag letar efter själv. Så letar jag efter ingen från och med nu. Ingen kille alls året ut. Bara lilla Janni. När man tänker efter har jag det ändå rätt ok. Fin lägenhet [ja, räntorna kunde ju varit lägre, haha] och underbara katter. Bra betalt jobb vilket gör att jag kan spara mycket pengar [om jag inte var himla köpgalen]. När jag tänker efter orkar jag inte tänka på någon annan än mig själv just nu faktiskt. Det är så skönt att ha bott själv nu i över ett år [tredje året hemmifrån, känns lite konstigt att höra mamma fortfarande säga mitt rum..]. Så jag fortsätter på denna vägen, för den verkar bra.

Som ni märker har jag lite grinigt humör idag. Jag skulle simmat idag, men Caroline är tyvärr sjuk. Så nästa vecka blir inget om det var torsdag vi skulle simma. Jag har heldag så nä,nä...

Jag ska ta på mig kläder och gå ut och gå hade jag faktiskt tänkt mig. Rätt kyligt ute, men har ju bara sprungit i kortbrallor och linne till tvätten så kanske inte så konstigt.

Vet inte vad jag ska göra åt mitt grisiga humör. Krama kissarna. :)

Musik: Christina Aguilera - Keeps Gettin' Better

bajbaj!