Moshi Moshi!

Vet inte riktigt vad jag ska skriva här. För min första kärlek var nog Nick Carter i Backstreet Boys, eller var det min första crush.

Okej, men ska man skriva "riktigta" kärlekar var det då nog Karl Olsson från Norrlycke skolan. När jag var lite tyckte jag han såg så bra ut.

Eller så är det min första riktiga pojkvän. Jag vet ju inte riktigt vad ämnet ska gälla. Min första riktiga pojkvän var Jacob. Vi var lika gamla och träffades under julen 2005. Vi var ett par i ett år och "sambos" mesta dels av tiden. Vi har inte någon större kontakt idag.

Ja, finns inte så mycket mer att berätta där tror jag.

Moshi Moshi!

Alltså. Detta jobbet kommer jag inte fortsätta med för det är inte värt det. Man får alldeles för dåligt betalt för vad man ska göra. Du får hem en massa engångsmaterial (10 lådor) om du själv ska ansvara för och beställa nytt när det tar slut. Du ska ha med dig övriga saker som kniv, skärbräda, skålar och skit och mög om du inte tar från butiken och skriver upp det på förbrukningsrapporten. Fine, det verkar ju rimligt, utom att om du slutar jobba där ska du skicka upp allt. ALLT! Till Stockholm...

Sen ska du ringa butik/säljare inför varje uppdrag som jag lyckats med (STOLT!!) Det får du inte betalt för utan du kan be säljare ringa upp, men vem fan gör så!?

Sen ska du då köra fram och tillbaka (du får iofs reseersättning, men alltså... det hjälper ju mö...). Om du kör en längre sträcka som t.ex till Bromölla får du ev. timlön för det. Ev...

Sen andra ev. saker som du kanske får hemskickat som jag inte fått denna gången som du ska ta med dig. Skyltar och streamers!? Hur fan mycket ska jag ta med mig liksom.

Sen ska du klart skicka upp kläderna du fått och allt det tillbehöret.

Allt detta för 107 kr i timmen.... Nja, jag tycker inte det är värt det! Inte för fem öre.

Inte heller känner du dig trygg på arbetsplatsen då du aldrig är på samma plats. Det känns ju som man ska på nytt jobb varje gång. I alla fall för mig känns det så.

NAJJ!